Karin Palmquist

Vem är du?
Jag är född och uppvuxen i Hudiksvall. Jag läste statskunskap på Växjö universitet och hamnade på ett amerikanskt universitet utanför Washington, DC genom ett utbyte mellan de två universiteten. Jag blev kvar i Washington, DC i 25 år, men bor nu i Uppsala, tillsammans med min sambo, Kevin, och vår son. Jag tycker om att läsa, fotografera och pyssla tillsammans med min son. 

Vad har du gjort innan och vad gör du nu?
Jag har en reklambyrå och skriver, formger och producerar tidningar och rapporter åt olika kunder. Jag har skrivit i många olika former genom åren: nyhetsartiklar, resereportage, underlag till TV- och radioprogram, och kåserier i antologier. Mitt första ”riktiga” jobb var på en reklambyrå i Washington. Två år senare fick jag ett frilansuppdrag för en dagstidning i Washington, vilket ledde till fler uppdrag. Några år senare startade jag mitt företag och sedan har det bara rullat på. 

Berätta om boken Ingen bil, ingen krokodil.
Idén till Ingen bil, ingen krokodil kom från min son, som då var fyra år. Han var övertygad om att han var en superhjälte, eller superhjälpe som han kallade det, och som sådan kunde han stoppa bilar med sina superhjälte-krafter bara genom att sträcka ut armen och behövde således inte se sig om så noga i trafiken. Det resonemanget fick mamma-hjärtat att hoppa över några slag och så kom boken till, som ett roligt sätt att nå fram med budskapet om hur viktigt det är att se sig noga för i trafiken.  

Hur kom det sig att du började skriva?
Det känns som jag alltid har skrivit, men det kanske är lite av en kliché. Jag skrev mycket när jag var liten – sagor, pjäser och pinsamt dålig poesi. I mitt yrkesverksamma liv har jag alltid skrivit i någon form.  

Varför barnböcker?
Jag har alltid velat skriva barnböcker, men det var först efter det att jag fick min son som jag kom mig för att göra det. En del uppdrag jag får av mina kunder är inte så jätteintressanta och den här boken blev lite som godis – något jag unnade mig när det tråkiga (men inkomstbringande) skrivandet var färdigt. Jag skriver mest på engelska, men för den här boken kändes det mer naturligt att skriva på svenska eftersom det är det språk jag talar med min son.

Vad inspireras du av?
Min son. Nyheter. Människor runt mig.

Hur ska en riktigt bra barnbok vara?
Underhållande, spännande och med ett klart budskap, utan att det blir överdrivet pedagogiskt.

Vad läste du själv när du var liten?
Allt av Astrid Lindgren så klart, och så gillade jag Roald Dahl, Maria Gripe och Barbro Lindgren. Jag älskade även att bläddra i uppslagsböcker (det gör jag faktiskt fortfarande).

Böcker av Karin Palmquist:

Ingen bil, ingen krokodil