Alfred Upptäckaren kom till henne efter att hon hört om Nobelpristagare i kemi på radio.
Det var när Sonja skulle berätta för sin sambo om den fascinerande forskningen som kemipristagaren gjort som idén föddes: en barnboksserie som integrerar fakta med fiktion och som handlar om upptäckter som fått Nobelpriset.
– Namnet Alfred Upptäckaren kom till mig nästan direkt. Det kändes klockrent, berättar Sonja som bor utanför Mjölby.
Den rödhårige killen finns hittills i fyra böcker, Alfred Upptäckaren och metallmonstren, Alfred Upptäckaren och hundfisen, Alfred Upptäckaren och dinosaurieskelettet och Alfred Upptäckare och det svarta hålet med illustrationer av Johanna Arpiainen som redan har en lång rad barnböcker bakom sig.
– Alfred Upptäckaren är en nyfiken men lite rädd kille som under sina vardagliga äventyr får lära sig hur saker och ting fungerar, säger Sonja.
Att skriva barnböcker är ingen lek; målgruppen läser knappast klart en bok ”för att man ska” som vuxna kan göra.
– Det svåraste tycker jag är att inte bara jag utan målgruppen ska gilla berättelsen och tycka att den både är spännande samtidigt som de lär sig något nytt. Jag har inga egna barn än så jag låter unga testläsare läsa och ge feedback.
Själv gillade Sonja böckerna om Bert när hon var liten och lånade Kittyböcker av sin syster. Lotta på Bråkmakargatan blev läst många gånger och just det tycker Sonja kännetecknar en bra barnbok – att man gärna läser om den.
– Och så ska den vara minnesvärd och skapa känslor och gärna ha annorlunda karaktärer.
Hennes råd till andra som drömmer om att skriva en barnbok är enkelt:
– Skriv, skriv och skriv är en klassiker och det är just så, att man måste skriva. Få ner berättelsen från början till slut – utan ett dåligt utkast så har man inget att förbättra.